Text / Sofie Lundmark Foto / Lindbäcks
I början av 1900-talet samsades alla hemmets funktioner på liten yta. Några egna rum var det oftast inte tal om, platsbristen gjorde att köks-soffor fick utnyttjas till sängplatser och de få madrasser som fanns delades av flera i familjen. I centrum stod matplatsen, och eftersom ungefär hälften av Sveriges befolkning vid den här tiden var bönder kom maten som lagades från det egna jordbruket. Oftast samlades hela släkten under ett och samma tak – unga som gamla. Rinnande vatten och badrum var det bara några få som hade råd med.
Under årens lopp har hemmet genomgått en enorm statusresa. Framför allt moderniserades köket och badrummet i rask takt i samband med att statsminister Per Albin Hansson myntade begreppet Folkhemmet på 1930-talet. Hans vision var att alla skulle ha rätt till en bra bostad med varmvatten, sophantering och tillgång till tvättstuga. Effekten blev många välfärdsreformer under 40- och 50-talet som syftade till att förbättra -människors liv, eftersom bostäderna hade en central roll i det moderna Sverige. Det praktiska funkisköket är fortfarande en symbol för folkhems-idén.
Från kök till vardagsrum. Under 50- och 60-talet växte intresset för vardags- och hobbyrum i och med att tv:n flyttade in i våra hem. Sveriges ekonomi var god, bostäderna blev större och fler fick råd med designmöbler. Trenden var att flytta från landet in till städerna där jobben fanns. För de som bodde i hus var källaren populär att inreda med plats för barnens lekar. Med tidens gång erövrade tekniken våra hem. 1970- och 80-talet bjöd på moderniteter som bastu, bubbelbad och solarium, medan 1990-talet kom med handdukstork, golvvärme och modem för att koppla upp sig på internet.
I dag har det moderna köket blivit 2010-talets vardagsrum. Här lagar vi inte bara maten vi äter, det är också platsen där vi samlas för att prata, umgås och spela spel. Och faktum är att det är just köket som är viktigast när människor är på jakt efter en ny bostad. Så det är inte för inte som köket än i dag kallas för ”hemmets hjärta”.
Foto: Stockholms stadsmuseum
Trångbott i storstugan
Under bondesamhället i början på 1900-talet har storstugan en dominerande plats i de trångbodda hemmen. Kök, matplats, sällskapsutrymme och sovplatser samsas i ett och samma rum där hela familjen huserar ihop över generationsgränserna.
Foto: Stockholms stadsmuseum
Folkhemmet föds
Sverige får för första gången en bostadspolitik och allmännyttiga bostadsbolag bildas. Allt fler hem börjar utrustas med ett eget badrum. Sverige moderniseras och den dominerande stilen är minimalistisk funktionalism där var sak har sin plats.
Foto: Stockholms stadsmuseum
Plats för barnen
Svensk industri går på högvarv, rekordmånga arbetar och nya bostadshus byggs. Nu får barnen ta större plats i hemmet när utrymme för lek och umgänge börjar prioriteras. Gillestugor och hobbyrum med pingisbord och hockeyspel blir ett givet inslag hos många.
Foto: Shutterstock
Tekniken flyttar in
Människor börjar tröttna på storstäderna och flyttar till landsbygden där bostäderna är större och kostar mindre. Det som byggs ska gärna vara billigt, därför byts kakel och klinker mot plastmatta och linoleum. Stereobänken blir en symbol för att tekniken tar en större plats i vår vardag.
Foto: Shutterstock
Gör det själv
Det råder turbulens på fastighetsmarknaden när finanskrisen lett till skyhöga räntor och bostadsbrist. Samtidigt gör internet revolution och allt fler anpassar sina hem för att ställa in en egen dator i bostaden. På tv visas flertalet inredningsprogram vilket får många att haka på gör det själv-trenden.
Foto: Shutterstock
Smart och uppkopplat
Öppna ytor för sällskap och umgänge präglar nutidens bostäder. Tekniken har gått från att vara ett roligt inslag till att vara en förutsättning för många av hemmets viktiga funktioner. Samtidigt väljer många att skapa rum för avkoppling i hemmet, som en motvikt till det uppkopplade samhälle vi lever i.