Text / Sofie Lundmark Foto / Shutterstock
Många av samhällets stora utmaningar, såsom klimathot och fattigdom, går att spåra hela vägen tillbaka till designstadiet. Därför behöver allt som designas – oavsett om det handlar om inredningsföremål, bilar, kläder, bostäder eller processer – utformas med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i fokus. För den moderna människan är det ett helt nytt sätt att betrakta design, där användarperspektivet och hela livscykeln är central.
För tio år sedan var designern Petra Lilja en av grundarna till design- och innovationsbyrån Apokalyps Labotek. Då var tankar kring hållbarhet inom design fortfarande inte särskilt vanliga, men Petra hade ett stort engagemang i frågorna. Resultatet blev bland annat en tvål gjord på begagnad falafelolja från Malmö.
– När vi skapade tvålen ville vi visa att avfall inte behöver vara skräp, utan att det faktiskt kan vara en resurs. Det fanns många faktorer som gjorde tvålen till ett fantastiskt projekt, bland annat var den helt fri från kemikalier. Nu kunde helt plötsligt något smutsigt göra rent, säger Petra, som i dag driver en egen designstudio i Malmö.
Foto: Bodil Johansson
”När vi skapade tvålen ville vi visa att avfall inte behöver vara skräp, utan att det faktiskt kan vara en resurs.”
Ett annat projekt som Petra gav sig i kast med var att producera ett golv gjort på återvunna bildäck. Projektet stötte snabbt på motstånd eftersom det var svårt att hitta en producent.
– Den traditionella industrin var ganska skeptisk till återbrukat material vid den här tiden. Intresset blev som störst i Sydamerika och Afrika där de har ett större kretslopptänk kring avfall och skräp, berättar Petra och fortsätter:
– Hela processen kring tvålen och golvet gav mig viktiga insikter om hur dyrt och svårt det kan vara att driva igenom lokal produktion när du konkurrerar med produkter som kostar några ören att importera från andra länder.
Designens roll har förändrats mycket bara under de senaste tio åren. I dag handlar design även om utformning av processer och metoder. Nu finns flera universitetsutbildningar på ämnet, bland annat den treåriga utbildningen Design + Change på Linneuniversitet, där Petra undervisar.
– Utbildningen kombinerar konstnärlig gestaltning och kunskap om hållbarhet. Studenterna får lära sig att designa fysiska ting, processer, upplevelser eller system. Design kan användas till så mycket mer och bättre syften än att underhålla industrin med idéer för massproduktion av produkter, säger Petra.
En viktig nyckel som krävs för att tänka nytt både vad det gäller hållbar design och återbruk av restprodukter är tvärdisciplinära samarbeten. Akademi, näringsliv och offentliga aktörer behöver samverka för att nå nya lösningar.
– Ingen kan lösa hållbarhetsfrågan på egen hand. Det krävs samarbete över gränser, där spelar design en viktig roll.
Ett område med stor potential är att ta tillvara på industriellt spillmaterial, menar Petra.
– Att ta hand om restprodukter från industrin handlar främst om att omvärdera och förändra värdet på något. Plötsligt är det inte skräp, utan något helt annat. När du paketerar om något och gör det attraktivt sker den förändringen av sig själv.
Petras hållbara tips för medveten konsumtion
1. Alla kan skapa
Du behöver inte vara utbildad designer för att skapa. Börja med att ge ditt eget skräp nytt liv. Ta inspiration från historien, förut var människor väldigt duktiga på att hushålla med sina saker på ett annat sätt.
2. Dela på resurserna
Är ni ett gäng kompisar eller grannar som gillar att skapa? Dela på verktyg, lokaler och resurser så blir det lättare för alla att samlas. Det kreativa mötet är många gånger det viktigaste, även om det ibland också resulterar i produkter.
3. Ställ krav
Konsumentens makt är -större än många tror. Om fler skulle börja efterfråga produkter som är hållbart producerade, och som går att laga när de går sönder, skulle det skapa en stor marknadskraft och sätta press på de ledande aktörerna.