Text / Sofie Lundmark
på 1930-talet reste vi för att vila kroppen från arbete. Vilan vill vi åt än i dag – men nu reser vi snarare för att vila hjärnan från vardagens stress. Dessutom har flygskammen fått allt fler att välja tåget, vilket påverkar vårt resmönster.
– För att kunna ta tåget till en veckas semester vid Medelhavet behövs mer restid än om man tar flyget. Det gör att framtidens semesterresor troligen blir längre och mer sammanhängande än tidigare då vi åkt på flera korta weekendresor varje år, säger Erika Charbonnel på Kairos Future.
Så länge det finns internetuppkoppling går många av dagens jobb att genomföra var som helst i världen. Det förändrar resornas möjligheter.
– Ska man se ett annat land går det att göra det genom att kombinera semester och jobb under en längre period. Många som reser vill också passa på att bidra till lokalsamhället eller lära sig något på köpet, säger Erika Charbonnel.
unga människor i generation Z,de födda från mitten av 90-talet och framåt, är de som känner mest skam över att flyga. Det visar en undersökning som Kairos Future nyligen genomfört.
– I generation Z uppger hela 40 procent att de känner flygskam medan bara 18 procent upplever flygskam i generation X, de som är födda på 60- och 70-talet. Det är intressant eftersom generation Z ännu inte är beslutsfattare med mycket pengar. Därför är det intressant att fråga sig vad som kommer att hända när generation Z är vid rodret.
samtidigt som hållbarhet är viktigt för de flesta resenärer är det få som är villiga att betala mer för att resa till destinationer med tydlig hållbarhetsprofil.
– Men hållbarhet är en hygienfaktor för resande överlag. Det vi upplever ska vara äkta, och vi vill gärna ta ansvar och bidra till lokalsamhället när vi reser. Det i sig är en positiv utveckling, säger Erika Charbonnel.
Foto: Shutterstock
Häst och vagn
Vid sekelskiftet bor cirka 75 procent av Sveriges befolkning på landsbygden. Resorna blir varken långa eller långvariga då de görs främst med häst och vagn. Bilen har gjort entré, men den är dyr och körs uteslutande av överklassen. De fattigaste söker lyckan i USA genom att emigrera över Atlanten med båt.
Foto: Stockholms stadsmuseum
Tågresor tar form
Den första semesterlagen lanseras 1938 och svenskarna får för första gången möjlighet till fritid. Under sina två veckors betalda semester passar många på att resa iväg från hemmet för att vila kroppen från arbete. SJ:s tågtrafik får ett rejält uppsving och Svenska Turistföreningen etablerar inom två års tid 187 vandrarhem.
Foto: Herbert Lindgren, Stockholms stadsmuseum
Poppis med camping
Bilen går från att vara en lyxartikel till en folkhemssymbol. Många köper husvagn för att semestra mer bekvämt, och plötsligt blir camping en folkrörelse som sätter prägel på 60-talet. 1959 går premiärturen för den första bilfärjan S/S Viking mellan Sverige och Finland.
Foto: Shutterstock
Bekväma charterresan
Sveriges samhällsekonomi går på högvarv och fler har råd att resa utomlands. Lasse Åbergs film Sällskapsresan väcker folkets reslust och intresset för Medelhavet. Allt fler förespråkar charterresor, både med flyg och tåg. Att resa blir en självklarhet i jakten på avbrott från vardagens arbete och slit.
Foto: Sten Leijonhufvud, Stockholms stadsmuseum
Internet förändrar
Globalisering och teknikutveckling gör att vi runt millennieskiftet reser som aldrig förr. Samtidigt tar ett nytt globalt säkerhetstänk form efter attackerna mot World Trade Center år 2001. På hemmaplan sjösätter SJ det nya snabbtåget X 2000 och tack vare internet blir det möjligt att boka resor på nätet.
Foto: Shutterstock
Medvetet resande
I dag reser vi med större medvetenhet än tidigare, bland annat i form av miljövänligare resesätt. Allt fler väljer bort flyget för tåget och det europeiska Interrail-kortet slår nytt säljrekord. Klimatkompensation blir aktuellt och många väljer resor med syfte att utvecklas, lära sig något nytt eller bidra till lokalsamhället.