Text / Sofie Lundmark
sedan förra sekelskiftet har vi både börjat, slutat och börjat om med att bygga stora hus i trä. Innan dess var trähus vanliga och Sverige var väl utrustat med kunskap om att bygga stora träkonstruktioner. Dessvärre gick en stor del av den kunskapen bokstavligt talat upp i rök när många stadsbränder härjade i Sverige i slutet på 1800-talet, vilket resulterade i ett nationellt förbud mot att bygga trähus högre än två våningar. Förbudet levde kvar ända fram till 1995 då Sverige blev medlem i EU.
– Hela första delen av 2000-talet har egentligen gått åt till att utveckla kunskapen på nytt, säger Susanne Rudenstam.
i dag gäller samma funktionsbaserade krav för alla hus, oavsett bygg- och fasadmaterial. Det omfattar bland annat brandskydd, ljud, akustik, bärighet och energieffektivitet.
– Den främsta klimatvinsten finns i att byta ut betong i stommen mot trä. Det är ett snabbspår för att nå klimatmålen i bostadsbyggande.
Att industriellt förtillverka trähus i fabriker har många fördelar, menar Susanne.
– Det går snabbare att montera husen på plats jämfört med ett betonghus, dessutom leder det till mindre trafik och ett minskat antal maskiner och lyftkranar ute på byggplatsen. Det innebär en mindre störning för allmänheten.
”Den främsta klimatvinsten finns i att byta ut betong i stommen mot trä. Det är ett snabbspår för att nå klimatmålen i bostadsbyggande.”
eftersom trä som stommaterial har varit borta från husbyggarsektorn under många år tar det lång tid att bygga upp vana av och kunskap om att bygga just i trä. Susanne ställer stort hopp till nutidens studenter.
– Många av de som utbildar sig till ingenjörer och arkitekter i dag är intresserade av trä. Att få ut kunskapen om att bygga stora trähus på landets utbildningar är otroligt viktigt för att vi lättare ska kunna ställa om och ta till oss träbyggnadskunskaperna på bred front.
Foto: Larssons ateljé/ Stockholms stadsmuseum
Krig och bostadskris
Det råder hög arbetslöshet och bostadsbyggandet går på lågvarv. Husen som byggs är stora och påkostade och består ofta av sten, puts och tegel. Stilen är nationalromantisk med inspiration från bland annat Visby och Gamla stan i Stockholm. Till följd av många stadsbränder är flerbostadshus i trä förbjudna.
Foto: Gustaf W:son Cronquist/Stockholms stadsmuseum
Allmännyttan föds
Funktionalismen präglar bostadsbyggandet där räta vinklar, släta ytor och sparsam dekor blir nya ideal. En ny bostadspolitik antas och allmännyttiga kommunala bostadsbolag bildas i syfte att höja bostadsstandarden, minska trångboddhet och stabilisera byggandet. Bostadsrättsföreningar blir vanliga.
Foto: Gustaf W:son Cronquist/Stockholms stadsmuseum
Miljonprogrammet antas
Under efterkrigstiden är bostadsbristen stor och regeringen antar en ny vision – att bygga en miljon nya bostäder mellan 1965 och 1974. Samtidigt börjar betongelement prefabriceras och industrialiseringen tar fart. Husen uppförs i symmetri, ofta med lekfulla portar i ek eller teak och stora glaspartier.
Foto: Shutterstock
Gröna vågen
Efter en tid med stark urbanisering vänder trenden och fler väljer att flytta ut ur städerna. Samtidigt väljer allt fler att bo i småhus vilket lämnar många stadsnära lägenheter tomma. Bostadsbyggandet bromsas in och istället börjar många bostadsbolag förvalta och förfina befintliga fastighetsbestånd.
Foto: Lindbäcks
Grönt ljus för trä igen
Som en reaktion på tidigare årtiondens hastiga byggtakt byggs rekordfå bostäder under 1990-talet. Det resulterar i bostadsbrist, och för första gången sedan 1970-talet sätts politiska mål för byggandet av nya bostäder. 1995 blir trä som stommaterial i högre hus än två våningar återigen tillåtet.
Foto: Lindbäcks
Hållbar byggtrend
Efterfrågan på miljövänliga och hållbara bostäder ökar i rask takt. Efter flera år där sten, puts och betong varit standard inom byggbranschen blir trä vanligare, framförallt till följd av de miljömässiga fördelarna. Trähus binder koldioxid under lång tid och allt fler kommuner antar en träbyggnadsstrategi.